En resa kan vara lång...tråkig..underhållande, rent utsagt lagom men den resa som telefonkiosken gav sig ut på var precis så lagom som det behövdes för efter lite planerade var det dags för kiosken att lämna baksidan av huset och inta sin alldeles egna plats mitt i blickfånget bredvid Nostalgikiosken.
Telefonkiosken tyckte att resan var en smula skumpig..lite vinglig men han kände sig säker i stroppen som håller för ett antal ton...(läs väldigt många telefonkiosker)
Gjutningen och fixningen av grunden avklarades i går och nu kan dörr, TELE-fönster äntligen komma på plats.
Telefonkiosken kan nu njuta av utsikten mot vägen och titta på alla bilar och bilister som säkerligen tittar nyfiket tillbaka.
