Får vi lov att presentera Skogsmulle...ja och nu skruvar folk där ute i stugorna på sig och grubblar över varför man tar sig friheten att ge en bil detta namn?.
Jo så här är det...historien börjar 2010: och från början kallades bilen för Grönis....av någon lustig anledning som vi absolut inte kan förstå=)
Denna text skrevs 2010....
Hmmm herr grön? Vem är då Grönis... jo..han är en Volvo 244 från det gyllene året 1974...ja du läste rätt för Grönis är ingen dussinbil... PAH! säger Mocca precis som du skulle vara bättre än mig...ja en intern strid mellan dom pågår tydligen... jo åter till saken Grönis tillverkades 1974 i Belgien och har beteckningen: VOLVO 244 4112111 B Alltså för dom som läst Volvobibeln så är en 244 med B i slutet en 244 tillverkad sent 1974 eller tidigt 75.
Grönis är vad man kallar för ett garagefynd då den stod i ett garage på en ort i Kalmar län hos en äldre dam som inte hade behov av den sen flera år tillbaka. Så sagt och gjort jag bestämde mig för att ta en titt på bilen för damen visste vilken årsmodell det var men inte vilken modell...hemska tankar for genom huvudet...DAF...GAAAH! och med tunga steg gick jag ner till garageporten och öppnade. Vad? VA! EN 240...EN 242:A skit också men nä det är ju en 244:a Yipppiiii! och en tidig sådan.
Glädjen över att se en tidig vagn blev bara större när man öppnade dörren och såg att dörrsidor, inredning var oskadat..inga ungdomar som sågat upp gigantiska högtalarhål...målat instrumentpanelen silvergrå. och OCH manuell låda gott folk, sånt gillas, sorry Blå Mocca men i 90 är inte automaten så snäll.... Så saken var biff....ja klädseln var sliten, rost fanns och däcken var slut men vem bryr sig. Dagen kom för hämtning och vi hade lastat reservbatteri, däck och verktyg för bilen hade ju stått sen 2004. Motorn kollades, olja...OK batteri OK hjul OK och lite bensin OK och (gentlemen start your engines)...suck...inte en suck va nurå? ahh en kabel till strömförsörjning byttes, nytt försök...tugga tugga...va nu rå? ingen bensin...suga suga...inget host hack eller nått...men motorn gick runt på startmotorn så vi gav upp. Och plan B sattes i verket...han ska fanimig upp ur graven för bilen stod i ett sånt där underjordiskt garage med en nerförslutning som påminner om en slalombacke... Så 945:an backades fram och 3 tons stroppar kopplades och nu jäklar...i med ettan och dra..och Grönis åkte med som en vante...upp och iväg runt kvarteret.
HPR 803 i källaren där den stod i otaliga år....
Lastning på bilkärran och iväg hem och hur den ser ut idag....njae han är inte riktigt klar...än men det kommer nångång...renoveringen påminner om Blå Moccas renovering i maklig takt..... Sen är han ju ingen utställningsbil och kommer heller inte att vara utan en helt vanlig Volvo 240 om än en rätt ovanligt charmig grönis=) Bara så ni vet jag äger inte Grönis längre utan den såldes till en polare med gott Volvohjärta. Denna text skrevs av Blå Moccas husse, därav den smått sarkastiska smått ironiska inställningen mot Belgare...ps: jag har själv belgiskt blod i ådrorna=)
Det underjordiska garaget besöktes ett tag senare...Grönis åh förlåt Skogmulle ryste lite vid tanken på att trilla ner där igen......
Nu är Skogsmulle återigen inskriven i Nostalgimacken och ska få sig en rejäl övergång för att sen få avnjuta vägarna så fort den är redo.
Hur var det nu med smeknamnet då...Skogsmulle ja efter lite funderande kom vi på att den kommer ju faktiskt från mörkaste Småland...grön....Volvobilar trivs alldeles utmärkt på slingriga grusvägar....ja en Skogsmulle fick det bli.
Vi är ägare till en Volvo 244DL 1975, rätt kul faktiskt och framförallt lite spännande då bilen enligt färgkoden har färgen Cypressgrön....ja som denna 140....för synar man Skogsmulle riktigt noga ställer den bredvid Blå Mocca skiljer sig karosserna rätt rejält för karossen på Skogsmulle är faktiskt närmare Volvo 140 årsmodell 1973-74 än 240...ja med skärmar och front då från en 240.